måndag, november 06, 2006

Sverige - en del av Jämtland



Så här såg det ut i Bäckdalen 9 feb i fjol. Än så länge är det dock +10 och gräsmattan är knallgrön. Ur led är tiden, eller kan det vara växthuseffekten?

Jag körde upp till Östersund sista helgen i oktober. I Jämtland/Härjedalen var vädret begripligt, eller åtminstone i förskott så det räckte och blev över. SMHI och vägverket hade ju varnat för ett rejält oväder med stormstyrkor och mängder med snö. Så jag körde upp dagen efter, och fick en riktigt fin resa, klarblå himmel och sol. Långa sträckor är man helt ensam på de röda asfaltrakorna, snöplogkanterna gnistrar vita, Damien Rice sjöng "I look to my eskimo friend, when I´m down" (fast under resans upp trodde jag han sjöng "when I doubt" och det tycker jag är ännu bättre tänkt.. Med cd-spelarvolymen på "skithögt", vågar to m jag sjunga med, fem gånger på raken. Rejäla älgfärsbiffar och stekt ägg på en macka och en kall öl i Noppikoski (Orsa finnmark) smakade underbart. Här skulle man kunna stanna i ett veck i tiden, logga in på hotell Trollet, ta en öl eller två till kvällen, testa rökbastun och bara leva här och nu.

När man sedan kommer upp i höjd med Svegs golfbana och får se de första, solbelysta fjällen, blir man alldeles tårögd av lycka. Här brukar jag byta till Ulf Lundells På andra sidan drömmarna och höjdarlåten "Vi ses i Connemara".

I höjd med Vemhån, där det började bli rejält snorhalt, blev jag omblåst av en polisbil som marschade stadigt i minst hundra, jag hade för säkerhets skull lagt mig strax under åtti... Dom är väl vana.. Känn på namnet förresten, smaka på Vemhån... Där återfår människan sina rätta proportioner, där snyter man bort status och ev titlar mellan fingrarna...

Jag kan inte motstå Vemdalen (där min morfar jobbade i handelsbon som ung) och Vemdalsskalet. Jag bara måste ta svängen runt och uppleva skidbackarna, caféet och skidshopen, som var full med folk. Det visade sig att de skulle säsongsöppna backarna på söndagen. Jag blir alldeles pirrigt lycklig av åklust när jag ser all snö. I Närke tar backen slut innan man jämkat till slalomglasögonen... Fast i Närke kan man åka långfärdsskridskor och det bästa med det, är att det inte finns några uppförsbackar!